Det gör ont
Publicerat den

När hjärtat är trasigt och superlimmet är slut så får man gå sönder lite då och då. När ensamheten smyger sig på så avlöser gråtattackerna varandra men jag gissar att det är okej. Jag gissar att det får vara så just nu. Jag behöver inte vara stark varenda minut, ingen kräver det. Men jag kan inte sluta fundera på hur mycket tårar det egentligen får plats i en och samma människa, för just nu tycks det inte finnas något stopp. Kanske är det för att jag i 21 år har varit oerhört restriktiv med att släppa ut tårarna och kanske är det nu det släppte. När hjärtat gick sönder så sprack fasaden som höll tårarna inne. Passagen är fri och allting kan rinna ut, helt obehindrat.
 
På något sätt känns det ändå skönt att hela jag inte har gått sönder för det var min största rädsla när jag faktiskt vågade öppna upp mitt inre för första gången. Jag står upp och jag klarar fortfarande av vardagen trots att hjärtat värker och krampar i bröstet. Jag försöker att inte vara ensam, för det är då alla känslorna attackerar likt en tsunami. Enda gången jag inte gråter är när jag somnar av ren utmattning. Jag önskar bara att allting kan bli bra snart igen för jag vill inte känna mig som ett vandrande vrak. Det är inte likt mig och jag vill inte ha det så men samtidigt finns det ingen vits med att tränga undan känslorna för det får bara negativa konsekvenser i längden. Snälla tiden, gå fort, läk mina sår.






NAMN
 

MAIL


URL





Spara?

Ladda ner en egen design gratis | Bonusar inom casino, poker och bingo