Livet gör så jävla ont

Om jag hade haft enda litet jävla rakblad nu så hade jag skurit mig. Jag hade förstört 7 månaders frihet. Jag hade brutit mot alla löften. Jag hade svikit alla. Jag hade varit en stor jävla besvikelse. Det här är anledningen till varför det är så fruktansvärt viktigt att jag inte har rakblad i mitt hem, jag får inte, det är inte okej! Det är en jävla tur att jag inte rakar mig, då hade det blivit jobbigt...
 
Jag är så trött på att alla anser att jag är frisk, jag är så trött på att ingen förstår mig längre. Allt var så mycket lättare när jag var sjuk, då förväntade sig ingen någonting av mig. Jag behövde inte anstränga mig, alls. Jag kämpar varje dag mot ätstöringstankar, självskadetankar och annat strunt MEN ingen tror det. För Jennifer mår bra, hon är lycklig nu. För hon är inte inlagd på psyk, hon skadar sig inte och hon äter. Hon går i skolan, ler och klarar av ett eget hushåll. Därför mår hon bra. Dra åt helvete säger jag bara.
 
Ingen förstår hur ofta jag sitter och skakar, längtar desperat efter att slita sönder huden i stycken. Men jag får inte göra någon besviken. Ingen förstår hur jävla kämpigt det är att kliva upp på morgonen, att inte svälja alla piller som finns här hemma. Ingen förstår hur jävla ont livet gör ibland. Jag tvivlar på om jag vill vara frisk eller inte. När jag var som sjukast, när jag var skör - då var alla snälla, förstående, omtänksamma och gulliga. Nu är det ingen som bryr sig om att fråga hur jag mår. Människor struntar i att höra av sig, för nu är ju allt bra.
 
Jag är så ensam. Jag har aldrig varit mer ensam. Aldrig aldrig aldrig har jag varit så ensam som jag är nu. Det spelar inte någon roll att jag har människor runt mig, ensamheten är där ändå. Ingen vet hur Jennifer fungerar på insidan, ingen vet hur jag mår, ingen kan läsa mina tankar och ingen förstår hur ensam jag är.
 
Livet gör så jävla ont och här kommer några triggande bilder från tiden då människor faktiskt brydde sig. När människor såg att jag hade ont. Tider jag inte ska gå tillbaka till.
 
 
 
 
 
 
 

Kommentera här: