Det vackraste jag har i mitt liv
Publicerat den

Tack för era kommentarer på förra inlägget! Och tack till min vän Sofia som skrev så fint på facebook igår. Ni är alla underbara där ute! Kom ihåg det! Ni är underbara människor som är värda allt bra här i världen. Om någon vill prata med mig/diskutera någonting privat eller bara skicka en hälsning så går det alldeles utmärkt! Mejla till jenniferborg@telia.com, sök upp mig på facebook, kik, instagram eller what ever! ♥
 
Har spenderat kvällen med mina favoriter på hela jorden trots att jag inte hade lust alls att kliva upp ur sängen. Emma ringde från mammas mobil och frågade om jag ville komma på middag och hur kan man tacka nej till det när ens åtta-åriga syster frågar!? Jag pallrade mig upp ur sängen i förkylningsdimman och mådde genast bättre när jag fick komma hem till mamma. Mina systrar är verkligen finast, bäst och mest underbara! Jag är så lyckligt lottad att få ha dessa människor i mitt liv. En fattades dock! Men henne hade jag kontakt med på snapchat, så det gick bra ändå.
 
Dom gånger då jag har varit sekunder ifrån att avsluta mitt liv så har alltid mina systrar dykt upp innanför ögonlocken och då kan jag verkligen inte göra någonting. Jag kan inte såra så underbara människor, jag kan inte lämna dom. Jag är född till att vara deras förebild och även om jag har gjort många misstag i mitt liv så hoppas jag att dom ser hur jag har kämpat mig igenom svårigheterna. Jag hoppas att jag inte har påverkat dom alldeles för mycket med negativa saker. Jag har försökt att undhålla det allra mörkaste i mitt liv, men beroende på ålder så vet dom alla det viktigaste. Jag vill vara ärlig mot mina systrar men jag vill inte att dom ska veta allt. Och det vet dom inte.
 
Mitt sista självmordsförsök (där jag faktiskt var sekunder ifrån att stryka med) skrämde mig. Jag insåg att jag inte alls ville dö, jag ville vara kvar här på jorden med mina systrar. För jag kan inte tänka mig ett liv utan någon av dom. Jag skulle ärligt talat, helt på riktigt ge mitt liv för vem som helst av dom. Jag kommer alltid att stå vid deras sida, genom bra och dåliga tider. Jag kommer aldrig att tveka när det gäller mina systrar, som jag älskar så förbannat mycket.
 
Jag är så ledsen om jag har gjort er rädda genom åren. Om jag har skrikit på er. Jag hoppas att mina bra stunder har vägt upp det negativa. Jag hoppas att ni ser mig som en stark storasyster som alltid går att lita på. Jag hoppas verkligen det.
 
Tårarna rinner i skrivandets stund, för jag är så fylld av kärlek. Jag ska aldrig lämna er! Paulina, Tilda, Emma, Molly & Malva! Och lillebrodern som kommer till världen snart... Jag väntar på dig med öppna armar! Mitt syskonhjärta kommer alltid ha mer plats.